Så här identifierar du Akvamarin

För att identifiera Akvamarin (Be3Al2Si6O18) korrekt, kontrollera varje av dessa drag i ordning. Många stenar och mineraler liknar varandra, så jämför flera egenskaper innan du bestämmer dig.

Steg-för-steg-identifiering

1. 1

   Färg

   Övergripande färg och eventuell zonering eller bandning

   Blå till blågrön, ofta ljus men kan vara intensiv. Färgen är en viktig identifieringsfaktor.

2. 2

   Glans

   Hur ytan reflekterar ljus: metallisk, glasartad, matt

   Glasglans (vitreous).

3. 3

   Textur

   Kornstorlek och ytkänsla: grovkornig, finkornig, glasig

   Slät till lätt ojämn yta på råa kristaller, beroende på tillväxtförhållanden.

4. 4

   Kristallform

   Formen på synliga kristaller eller kristallytor

   Hexagonala prismor, ofta med platta basala ytor. Kristaller kan vara långsträckta och välformade.

5. 5

   Spaltning

   Hur den bryts: plana spaltytor eller oregelbundet brott

   Mycket svag basal spaltning {0001}, ofta obefintlig i praktiken.

6. 6

   Geologisk miljö

   Bergformationen och miljön där den förekommer

   Granitpegmatiter, hydrotermala vener, och ibland i metamorfa bergarter som glimmerskiffer.

Nyckelfakta

Hårdhet

7.5-8 på Mohs hårdhetsskala

Specifik vikt

2.68-2.80 g/cm³

Kristallsystem

Hexagonalt

Färg

Blå, blågrön, grönblå

Glans

Glasglans

Transparens

Transparent till genomskinlig

Brott

Oregelbunden till mussligt (conchoidal)

Spaltning

Mycket svag basal spaltning {0001}, sällan observerad

Sammansättning

Berylliumaluminiumsilikat (Be3Al2Si6O18)

Fysiska egenskaper

• Kristallhabitus: Hexagonala prismor, ofta långsträckta, ibland med platta basala ytor. Kan även förekomma i massiva former.
• Spaltningstyp: Mycket svag basal spaltning {0001}. I praktiken anses akvamarin sakna tydlig spaltning och bryts istället med mussligt brott.
• Brottyp: Oregelbunden till mussligt (conchoidal).
• Seghet: Spröd.
• Glanstyp: Glasglans (vitreous).

Utforska Akvamarin