Rockby LogoRockby

Konkretion

Sedimentär struktur

Concretion

Även känd som: Nodul, Geod, Septaria

Har du en bild? Identifiera stenar direkt med Rockby-appen

Öppna appen

Beskrivning

En konkretion är en kompakt, hård massa av sedimentär bergart som bildats genom utfällning av mineralcement inom porutrymmena i ett sediment eller en sedimentär bergart. De är vanligtvis sfäriska, elliptiska eller oregelbundna till formen och kan variera i storlek från millimeter till flera meter i diameter. Konkretioner är ofta hårdare och mer motståndskraftiga mot vittring än den omgivande bergarten, vilket gör att de kan sticka ut som knölar eller bollar på vittrade ytor. De kan innehålla en central kärna, som kan vara ett fossil, ett mineralkorn eller en organisk rest, runt vilken mineralutfällningen har skett.

Hur man identifierar

Färg
Varierar beroende på sammansättning; kan vara grå, brun, svart, rödaktig, gulaktig eller vit. Färgen bestäms av det dominerande cementeringsmineralet (t.ex. järnoxider ger rödaktiga/bruna färger, kalcit är ofta ljusare).
Glans
Matt till jordaktig, ibland glasaktig om kvarts är dominerande cement.
Textur
Finkornig till grovkornig, beroende på kornstorleken i den ursprungliga sedimentära bergarten och cementeringsmaterialet. Ytan kan vara slät, knölig eller oregelbunden. Brottytan kan vara tät och homogen eller visa koncentriska lager.
Kristallform
Konkretioner är makroskopiska strukturer, inte enskilda kristaller. De har ofta en sfärisk, elliptisk, skivformad eller oregelbunden form. Interna kristaller kan förekomma i håligheter (t.ex. i geoder eller septarier).
Spaltning
Ingen specifik klyvning för hela strukturen, men de ingående mineralerna kan ha klyvning (t.ex. kalcit).
Geologisk miljö
Förekommer i en mängd olika sedimentära bergarter, inklusive skiffer, sandsten, kalksten, lera och siltsten. De är vanliga i marina sedimentära miljöer men kan också hittas i sötvattens- och terrestra avlagringar. Ofta associerade med områden där grundvattenflödet har varit aktivt och mineralutfällning har kunnat ske.

Nyckelfakta

  • Hårdhet: Varierar beroende på cementeringsmaterialet. Kalcitcementerade konkretioner har en hårdhet på 3 på Mohs skala, kvartscementerade kan ha 7, och pyritcementerade 6-6.5.
  • Specifik vikt: Varierar beroende på sammansättning, typiskt mellan 2.6 och 3.5. Järnrika konkretioner kan vara tyngre.
  • Kristallsystem: Ej tillämpligt för hela strukturen; de ingående mineralerna har egna kristallsystem (t.ex. kalcit är trigonalt, kvarts är trigonalt).
  • Färg: Grå, brun, svart, rödaktig, gulaktig, vit.
  • Glans: Matt till jordaktig, ibland glasaktig.
  • Transparens: Ogenomskinlig.
  • Brott: Oregelbunden till konchoidal, beroende på sammansättning och kornstorlek.
  • Spaltning: Ingen för hela strukturen; ingående mineraler kan ha klyvning.
  • Sammansättning: Består av ett cementeringsmaterial (t.ex. kalcit, dolomit, siderit, kvarts, pyrit, järnoxider) och sedimentära partiklar (t.ex. sand, silt, lera) från den omgivande bergarten. Kan innehålla en organisk eller mineralisk kärna.

Snabbkontroll

  • Färg: Varierande (grå, brun, svart, rödaktig, gulaktig, vit)
  • Glans: Matt till jordaktig, ibland glasaktig
  • Streckfärg: Varierande beroende på sammansättning; ofta vit, grå, brun eller rödbrun.

Fysiska egenskaper

  • Kristallhabitus: Makroskopisk, sfärisk, elliptisk, skivformad eller oregelbunden massa. Interna kristaller kan förekomma i håligheter.
  • Spaltningstyp: Ej tillämpligt för hela strukturen.
  • Brottyp: Oregelbunden till konchoidal.
  • Seghet: Spröd.
  • Glanstyp: Matt till jordaktig, ibland glasaktig.

Bildning

Konkretioner bildas genom utfällning av mineraler runt en kärna (t.ex. ett fossil, ett mineralkorn eller en organisk rest) i en porös sedimentär bergart. Denna utfällning sker från grundvatten som cirkulerar genom sedimentet, vilket leder till en lokal cementering och tillväxt av den konkreta strukturen. Processen kan vara diagenetisk (under sedimentets omvandling till bergart) eller post-diagenetisk. Vanliga cementeringsmaterial inkluderar kalcit, dolomit, siderit, kvarts, pyrit och järnoxider.

Användning

Konkretioner har begränsad industriell användning. Vissa stora, estetiskt tilltalande konkretioner kan användas som dekorativa stenar. Septarier, en typ av konkretion med sprickor fyllda med mineraler, kan slipas och poleras för smycken eller prydnadsföremål. De är dock av stort vetenskapligt intresse för paleontologer och sedimentologer då de ofta bevarar fossiler exceptionellt väl och ger insikter i paleomiljöer och diagenetiska processer.

Åldersfördelning

Förekommer i sedimentära bergarter från alla geologiska tidsåldrar, från prekambrium till nutid.

Var man hittar

Kritaformationer i England

Kända för att innehålla flinta-konkretioner (chert) i kalksten.

Morrison Formation, USA

Innehåller stora, sfäriska sandstenskonkretioner, ibland med fossiler.

Moeraki Boulders, Nya Zeeland

Stora, sfäriska septariska konkretioner som vittrat fram ur lersediment.

Cannonball Konkretioner, Nordamerika

Stora, runda konkretioner som liknar kanonkulor, ofta i sandsten.

Sverige

Förekommer i olika sedimentära bergarter, t.ex. flinta i kritkalksten i Skåne, eller pyritkonkretioner i lerskiffer.

Tips för att hitta

Leta i sedimentära bergarter

Konkretioner finns uteslutande i sedimentära bergarter. Sök i skiffer, sandsten, kalksten och lera.

Sök efter avvikande former

Konkretioner är ofta mer motståndskraftiga mot vittring än den omgivande bergarten och kan därför sticka ut som runda eller oregelbundna former på vittrade ytor, i flodbäddar eller längs kuster.

Undersök brottytor

En bruten konkretion kan avslöja koncentriska lager, en central kärna eller sprickor fyllda med andra mineraler (septarier).

Var uppmärksam på färgskillnader

Konkretioner kan ha en annan färg än den omgivande bergarten på grund av skillnader i mineralogisk sammansättning.

Liknande stenar

Nodul

Nodul

Även känd som: Knöl

Geod

Geod

Även känd som: Kristallgeod

Septaria

Septaria

Även känd som: Septarisk konkretion

Oolit

Oolit

Även känd som: Oolitisk kalksten

Vetenskaplig klassificering

Mineralklass
Ej en mineral, utan en sedimentär struktur.
Grupp
Sedimentära strukturer
Kristallsystem
Ej tillämpligt för hela strukturen.
Kemisk formel
Varierar beroende på cementeringsmaterial och inneslutna partiklar (t.ex. CaCO3 för kalcitcementerade, SiO2 för kvartscementerade).
Sammansättning
En blandning av cementeringsmineraler (t.ex. kalcit, kvarts, pyrit) och sedimentära korn (t.ex. kvarts, fältspat, lermineraler).

Utforska Konkretion

Identifiera stenar var som helst

Gratis på iOS, Android och webben. Bildidentifiering, fullständig databas och din personliga samling.

Öppna i appen