Rockby LogoRockby

Diabas

Magmatisk bergart, intrusiv (hypabyssal)

Diabase

Även känd som: Dolerit (i brittisk terminologi), Mikrogabbro

Har du en bild? Identifiera stenar direkt med Rockby-appen

Öppna appen

Beskrivning

Diabas är en mörk, finkornig till medelkornig magmatisk bergart som är kemiskt ekvivalent med basalt (vulkanisk) och gabbro (plutonisk). Den kännetecknas av sin typiska ofitiska textur, där prismatiska plagioklasfältspatkristaller är delvis eller helt inneslutna i större, oregelbundna pyroxenkorn. Färgen varierar från mörkgrå till svart, ofta med en grönaktig eller blåaktig ton på grund av omvandling av primära mineraler. Diabas förekommer vanligtvis som gångar (dikes), sillar (horisontella intrång) och mindre intrusivkroppar.

Hur man identifierar

Färg
Mörkgrå till svart, ibland med en grönaktig eller blåaktig nyans. Färgen kan bli ljusare vid vittring.
Glans
Matt till submetallisk på färska brottytor, beroende på mineralinnehållet. Plagioklas kan ge en glasig lyster, medan pyroxen är mer matt.
Textur
Finkornig till medelkornig (0.5-5 mm), ofta med en karakteristisk ofitisk eller subofitisk textur. Detta innebär att långsträckta plagioklaslister är inneslutna i större, oregelbundna pyroxenkorn. Porfyrisk textur med större fenokristaller i en finkornig grundmassa kan också förekomma.
Kristallform
Plagioklas förekommer som långsträckta, prismatiska kristaller. Pyroxen (augite) är ofta anhedral till subhedral och fyller utrymmena mellan plagioklasen. Olivin kan förekomma som rundade korn.
Spaltning
Mineralerna i diabas, särskilt pyroxen, uppvisar god klyvning. Pyroxen har två klyvningar nästan vinkelräta mot varandra (ca 90°). Plagioklas har två klyvningar med en vinkel på ca 94°.
Geologisk miljö
Diabas bildas i gångar (dikes), sillar (sills) och mindre intrusivkroppar som skär igenom äldre berggrund. Dessa intrång är vanliga i samband med kontinentala riftsystem, oceaniska spridningsryggar (där de utgör en del av den oceaniska skorpan) och stora magmatiska provinser. De kan också förekomma i samband med vulkaniska bågar.

Nyckelfakta

  • Hårdhet: 6-7 på Mohs hårdhetsskala (främst på grund av pyroxen och plagioklas)
  • Specifik vikt: 2.8-3.1 g/cm³
  • Kristallsystem: Monoklin (för pyroxen), Triklin (för plagioklas)
  • Färg: Mörkgrå, svart, grönsvart
  • Glans: Matt, submetallisk, glasig (för plagioklas)
  • Transparens: Opak
  • Brott: Ojämn till subkonkoidal
  • Spaltning: God klyvning i pyroxen (två riktningar nästan 90°), god klyvning i plagioklas (två riktningar ca 94°)
  • Sammansättning: Huvudsakligen plagioklas (labradorit-bytownit) och pyroxen (augite). Kan även innehålla olivin, magnetit, ilmenit och mindre mängder biotit, hornblände och kvarts.

Snabbkontroll

  • Färg: Mörkgrå till svart
  • Glans: Matt till submetallisk
  • Streckfärg: Grå till grönsvart (svår att få på grund av hårdheten)

Fysiska egenskaper

  • Kristallhabitus: Ofitisk/subofitisk textur med prismatiska plagioklaslister inneslutna i anhedrala pyroxenkorn. Porfyrisk textur kan förekomma.
  • Spaltningstyp: Två riktningar i pyroxen (nästan 90°), två riktningar i plagioklas (ca 94°).
  • Brottyp: Ojämn till subkonkoidal.
  • Seghet: Spröd.
  • Glanstyp: Matt till submetallisk, glasig (plagioklas).

Bildning

Diabas bildas genom snabb kristallisation av basaltisk magma som intruderar i sprickor och gångar i jordskorpan på relativt grunt djup (hypabyssalt). Den snabbare avkylningen jämfört med djupbergarter (som gabbro) men långsammare än ytbergarter (som basalt) resulterar i en finkornig till medelkornig textur, ofta med en karakteristisk ofitisk eller subofitisk textur där plagioklaslister är inneslutna i större pyroxenkorn.

Användning

Diabas används brett som ballastmaterial i vägbyggen, järnvägsbankar och betong på grund av sin hårdhet och slitstyrka. Den används även som byggnadssten, gatsten, kantsten och i vissa fall som dekorativ sten. Historiskt har den använts för slipstenar och kvarnstenar. I Sverige är 'svart diabas' (svart granit i kommersiell mening) en uppskattad prydnadssten för monument och gravstenar.

Åldersfördelning

Diabas förekommer i bergarter från Proterozoikum till Kenozoikum, men är särskilt vanlig i samband med kontinentala riftsystem och stora magmatiska provinser (Large Igneous Provinces, LIPs) från Mesozoikum.

Var man hittar

Sverige

Sverige har betydande förekomster av diabas, särskilt i Skåne (t.ex. 'svart diabas' från Hägghult), Västergötland (platåbergens diabasgångar) och Närke. Dessa diabasgångar är ofta av permisk ålder och är en del av den Fennoskandiska skölden.

Nordamerika

Omfattande diabasgångar och sillar finns i östra Nordamerika, särskilt i Appalacherna och i samband med Central Atlantic Magmatic Province (CAMP) från Trias-Jura. Exempel inkluderar Palisades Sill i New York/New Jersey.

Storbritannien

Känd som dolerit, förekommer den i många delar av Storbritannien, inklusive Whin Sill i norra England, som är en stor diabasintrång från Karbon.

Sydafrika

Karoo Supergroup innehåller omfattande diabasintrång (dolerit) från Jura, som är en del av Karoo-Ferrar Large Igneous Province.

Tips för att hitta

Leta efter gångar och sillar

Diabas förekommer nästan uteslutande som intrusiva kroppar som skär igenom äldre berggrund. Leta efter mörka, finkorniga till medelkorniga bergarter som bildar linjära strukturer i landskapet eller som horisontella lager.

Observera textur

Den ofitiska texturen är ett nyckelkännetecken. Använd en lupp för att se om de ljusa plagioklaslisterna är inneslutna i de mörkare pyroxenkornen.

Färg och hårdhet

Diabas är typiskt mörk och hård. Den är svår att repa med en kniv. Färska brottytor är mörka och kan ha en svag glans.

Geologisk karta

Konsultera geologiska kartor över ditt område. Diabasgångar och sillar är ofta tydligt markerade.

Liknande stenar

Basalt

Basalt

Även känd som: Vulkanisk bergart

Gabbro

Gabbro

Även känd som: Djupbergart

Diorit

Diorit

Även känd som: Mellankornig djupbergart

Vetenskaplig klassificering

Mineralklass
Magmatisk bergart (intrusiv, hypabyssal)
Grupp
Basaltisk bergart
Kristallsystem
Ej tillämpligt för bergart som helhet, men dess ingående mineraler har specifika kristallsystem (t.ex. monoklin för pyroxen, triklin för plagioklas).
Kemisk formel
Ej tillämpligt för bergart som helhet, men dess ingående mineraler har specifika kemiska formler (t.ex. (Ca,Na)(Mg,Fe,Al)(Si,Al)2O6 för pyroxen, (Na,Ca)(Al,Si)AlSi2O8 för plagioklas).
Sammansättning
Mafisk bergart bestående huvudsakligen av kalciumrik plagioklas (labradorit-bytownit) och pyroxen (augite). Kan även innehålla olivin, magnetit, ilmenit och mindre mängder biotit, hornblände och kvarts.

Utforska Diabas

Identifiera stenar var som helst

Gratis på iOS, Android och webben. Bildidentifiering, fullständig databas och din personliga samling.

Öppna i appen