Rockby LogoRockby

Järnrik konkretion

Sedimentär bergart/mineralaggregat

Ferruginous concretion

Även känd som: Ferruginös konkretion, järnkonkretion, lerjärnsten (om lerig), sandjärnsten (om sandig)

Har du en bild? Identifiera stenar direkt med Rockby-appen

Öppna appen

Beskrivning

Järnrika konkretioner är kompakta, ofta sfäriska, oregelbundna eller skivformade massor som bildas inuti sedimentära bergarter. De består huvudsakligen av järnoxider/hydroxider som cementerar samman sedimentpartiklar (sand, silt, lera). Deras storlek kan variera från millimeter till flera meter i diameter. De är ofta hårdare och mer motståndskraftiga mot vittring än den omgivande bergarten, vilket gör att de kan friläggas och hittas lösa på markytan.

Hur man identifierar

Färg
Varierar från rödbrun, gulbrun, mörkbrun till svart, beroende på järnmineralens sammansättning (t.ex. hematit, goethit, limonit).
Glans
Matt till jordartad, ibland submetallisk om järnoxiderna är välkristalliserade.
Textur
Finkornig till grovkornig, beroende på de cementerade sedimentpartiklarna. Ytan kan vara slät, knölig eller oregelbunden. Ofta hårdare än den omgivande bergarten.
Kristallform
Konkretionär, nodulär, sfärisk, oregelbunden, skivformad eller rörformad. Sällan med distinkta kristaller, men kan ibland uppvisa radiella eller koncentriska strukturer internt.
Spaltning
Ingen äkta klyvning, men kan brytas längs sprickor eller skiktplan i den ursprungliga sedimentära bergarten.
Geologisk miljö
Förekommer i en mängd olika sedimentära miljöer, inklusive marina, lakustrina och fluviala sediment. Vanliga i sandstenar, lerskiffrar, siltstenar och leror. Ofta associerade med områden där grundvattenflöden har transporterat och utfällt järn.

Nyckelfakta

  • Hårdhet: Varierar beroende på cementeringsgrad och mineralinnehåll, men ofta 3-6 på Mohs skala. Kan vara hårdare än den omgivande bergarten.
  • Specifik vikt: Varierar från 2.5 till 4.0, beroende på järnmineralens densitet och mängden inneslutna sedimentpartiklar.
  • Kristallsystem: Ej tillämpligt för hela konkretionen som är ett aggregat. De ingående järnmineralerna har egna kristallsystem (t.ex. hematit: trigonalt, goethit: ortorombiskt).
  • Färg: Rödbrun, gulbrun, mörkbrun, svart.
  • Glans: Matt, jordartad, ibland submetallisk.
  • Transparens: Ogenomskinlig.
  • Brott: Oregelbunden, spröd, ibland konkoidal om mycket finkornig och hård.
  • Spaltning: Ingen äkta klyvning.
  • Sammansättning: Huvudsakligen järnoxider och/eller järnhydroxider (t.ex. goethit FeO(OH), hematit Fe2O3) som cementerar sand, silt och/eller lera. Kan även innehålla mindre mängder av andra mineraler som kvarts, fältspat, lermineraler och organiskt material.

Snabbkontroll

  • Färg: Rödbrun, gulbrun, mörkbrun till svart.
  • Glans: Matt till jordartad.
  • Streckfärg: Rödbrun (hematit), gulbrun (goethit/limonit) eller svart (magnetit/manganoxider om närvarande).

Fysiska egenskaper

  • Kristallhabitus: Konkretionär, nodulär, sfärisk, oregelbunden, skivformad, rörformad. Sällan med makroskopiska kristaller.
  • Spaltningstyp: Ingen.
  • Brottyp: Oregelbunden till spröd, ibland subkonkoidal.
  • Seghet: Spröd.
  • Glanstyp: Matt till jordartad, ibland submetallisk.

Bildning

Järnrika konkretioner bildas genom utfällning av järnoxider och/eller järnhydroxider (t.ex. goethit, hematit, limonit) runt en kärna i ett poröst sediment (sandsten, lerskiffer, siltsten). Processen involverar ofta mikrobiell aktivitet och förändringar i redoxförhållanden, vilket leder till att järn i lösning fälls ut och cementerar sedimentpartiklar. Konkretionerna växer radiellt utåt från en central punkt.

Användning

Historiskt har stora järnrika konkretioner, särskilt de med hög järnhalt (t.ex. lerjärnsten), brutits som järnmalm. Idag är deras ekonomiska betydelse begränsad, men de är av stort intresse för paleontologer då de ofta bevarar fossiler exceptionellt väl. De används även som dekorativa stenar och samlarobjekt.

Åldersfördelning

Förekommer i sedimentära bergarter från alla geologiska tidsåldrar, från prekambrium till kvartär.

Var man hittar

Kustnära sedimentära avlagringar

Vanliga längs kuster där erosion frilägger sedimentära bergarter, t.ex. i klippor och på stränder. Exempelvis i Storbritannien (t.ex. Yorkshire-kusten), USA (t.ex. Ohio, Illinois).

Flodbäddar och flodterrasser

Kan hittas i flodbäddar och på flodterrasser där de har eroderats ut från omgivande sedimentära bergarter och transporterats av vattnet.

Ökenområden

I arida miljöer kan vind- och vattenerosion frilägga konkretioner, som då kan bilda 'ökenrosor' eller 'moqui marbles' (om de är sfäriska och polerade av vinden).

Gruvavfall och dagbrott

Kan påträffas i anslutning till gamla järnmalmsgruvor eller i dagbrott där sedimentära bergarter bryts.

Tips för att hitta

Leta i eroderade områden

Konkretioner är ofta hårdare än den omgivande bergarten och blir därför kvar när mjukare material eroderas bort. Leta i bäckfåror, längs klippor, på stränder och i områden med aktiv erosion.

Färgen är en ledtråd

Den rödbruna till svarta färgen är ofta ett tydligt tecken på järninnehåll. Leta efter avvikande färgade stenar i ljusare sediment.

Form och storlek

Var uppmärksam på ovanliga, runda, ovala eller oregelbundna former som sticker ut från den omgivande sedimentära matrisen.

Fossiler

Om du hittar en konkretion, överväg att försiktigt dela den. Många konkretioner bildas runt en organisk kärna (t.ex. ett fossil), och de kan innehålla välbevarade växt- eller djurfossiler.

Liknande stenar

Manganeskonkretion

Manganeskonkretion

Även känd som: Manganesnodul

Kalkkonkretion

Kalkkonkretion

Även känd som: Kalciumkarbonatkonkretion

Fosfatkonkretion

Fosfatkonkretion

Även känd som: Fosfatnodul

Pyritkonkretion

Pyritkonkretion

Även känd som: Svavelkiskonkretion

Vetenskaplig klassificering

Mineralklass
Ej en enskild mineral, utan ett aggregat av mineraler och sedimentpartiklar. De dominerande mineralerna är järnoxider/hydroxider (t.ex. oxider, hydroxider).
Grupp
Konkretioner (geologisk struktur, inte mineralgrupp).
Kristallsystem
Ej tillämpligt för aggregatet. Ingående mineraler har egna kristallsystem.
Kemisk formel
Varierar beroende på de dominerande järnmineralerna och inneslutna sediment. Exempelvis FeO(OH) för goethit, Fe2O3 för hematit.
Sammansättning
Järnoxider (t.ex. hematit, magnetit), järnhydroxider (t.ex. goethit, limonit), kvarts, lermineraler, fältspat, organiskt material.

Utforska Järnrik konkretion

Identifiera stenar var som helst

Gratis på iOS, Android och webben. Bildidentifiering, fullständig databas och din personliga samling.

Öppna i appen