Grönsten

Beskrivning

Grönsten är en metamorf bergart som kännetecknas av sin grönaktiga färg, vilken beror på närvaron av klorit, aktinolit och epidot. Den är resultatet av metamorfos av mafiska vulkaniska eller intrusiva bergarter. Texturen kan variera från finkornig till medelkornig, och den kan vara massiv, skiffrig eller folierad beroende på metamorfosgraden och deformationen. Den ursprungliga magmatiska texturen kan ibland bevaras (t.ex. ofitisk eller porfyrisk), vilket kallas metabasaltisk textur. Grönsten är generellt en seg och relativt hård bergart.

Hur man identifierar

Färg

Grön till mörkgrön, grågrön, ibland nästan svartgrön. Färgen beror på andelen klorit, aktinolit och epidot.

Glans

Matt till glasglansig, beroende på mineralinnehåll och kornstorlek.

Textur

Finkornig till medelkornig. Kan vara massiv, skiffrig (grönskiffer) eller folierad (amfibolit). Ursprungliga magmatiska strukturer som kuddlava eller porfyrisk textur kan ibland vara bevarade.

Kristallform

Individuella kristaller är sällan välutvecklade i handstycke. Mineralerna (klorit, aktinolit, epidot) bildar ofta aggregat. Aktinolit kan bilda nålformiga kristaller.

Spaltning

Ingen tydlig klyvning för hela bergarten, men de ingående mineralerna har klyvning (t.ex. amfiboler har två klyvningar i ca 56°/124°, klorit har en perfekt basal klyvning).

Geologisk miljö

Förekommer i metamorfa terränger, särskilt i grönstensbälten i arkaiska och proterozoiska kratoner, samt i orogena bälten där oceanisk skorpa har subducerats och metamorfoserats. Vanlig i områden med omfattande vulkanism och tektonisk aktivitet.

Nyckelfakta

• Hårdhet: 5-7 på Mohs skala (varierar beroende på mineralinnehåll, t.ex. klorit är mjukare, amfiboler hårdare)
• Specifik vikt: 2.8 - 3.2 g/cm³
• Kristallsystem: Monoklin (för de flesta ingående mineraler som klorit, aktinolit, epidot)
• Färg: Grön, mörkgrön, grågrön
• Glans: Matt, glasglansig, silkeslen (om fibrös)
• Transparens: Ogenomskinlig till genomskinlig (för enskilda mineraler)
• Brott: Ojämn, splittrig
• Spaltning: Ingen bergartsklyvning, men ingående mineraler har klyvning (t.ex. amfiboler)
• Sammansättning: Huvudsakligen klorit, aktinolit, epidot, albit, ibland kvarts, karbonater, magnetit, titanit. Ursprungligen basaltisk/gabbroid sammansättning.

Snabbkontroll

• Färg: Grön till mörkgrön
• Glans: Matt till glasglansig
• Streckfärg: Vit till ljusgrön

Fysiska egenskaper

• Kristallhabitus: Massiv, skiffrig, folierad. Enskilda mineraler kan vara fibrösa (aktinolit), platy (klorit) eller prismatiska (epidot).
• Spaltningstyp: Ingen bergartsklyvning. Mineraler som amfiboler har god klyvning i två riktningar, klorit har perfekt basal klyvning.
• Brottyp: Ojämn, splittrig, konchoidal (sällan)
• Seghet: Seg, spröd
• Glanstyp: Matt, glasglansig, silkeslen

Bildning

Grönsten bildas genom metamorfos av mafiska magmatiska bergarter, primärt basalt och gabbro, men även andra vulkaniska bergarter som andesit och tuffer. Metamorfosen sker under låg till medelhög temperatur (200-500 °C) och varierande tryck, typiskt i grönskifferfacies eller amfibolitfacies. De ursprungliga mineralerna (plagioklas, pyroxen, olivin) omvandlas till sekundära hydrerade mineraler som klorit, aktinolit, epidot, albit och ibland tremolit, talk och serpentin. Den gröna färgen kommer från klorit, aktinolit och epidot.

Användning

Historiskt har grönsten använts för tillverkning av verktyg, yxor och slipstenar på grund av dess hårdhet och seghet. Idag används den som ballastmaterial i byggnadsindustrin, som vägmaterial, och ibland som dekorsten. Vissa varianter, särskilt de med ädelstensliknande egenskaper (t.ex. nefrit, en typ av amfibolrik grönsten), används för smycken och prydnadsföremål. Grönstensbälten är också viktiga värdbergarter för många malmfyndigheter, inklusive guld, koppar, zink och nickel.

Åldersfördelning

Grönstenar förekommer i bergarter från alla geologiska tidsåldrar, men är särskilt vanliga i arkaiska och proterozoiska grönstensbälten (t.ex. 3,8 till 2,5 miljarder år sedan).

Var man hittar

Tips för att hitta

Liknande stenar

Vetenskaplig klassificering

Mineralklass

Metamorf bergart

Grupp

Metabasalter/Metavulkaniska bergarter

Kristallsystem

Ej tillämpligt för bergart, men ingående mineraler är oftast monoklina.

Kemisk formel

Varierande, beroende på mineralinnehåll. Generellt rik på Fe, Mg, Ca, Al, Si.

Sammansättning

Klorit (Mg,Fe)5Al(Si3Al)O10(OH)8, Aktinolit Ca2(Mg,Fe)5Si8O22(OH)2, Epidot Ca2(Al,Fe)3(SiO4)3(OH), Albit NaAlSi3O8, samt mindre mängder av andra mineraler.

Utforska Grönsten